FTTA:s utvecklingshistoria och bakgrund

Stigande smartphoneförsäljning och en beräknad tredubbling av mobildataanvändningen mellan 2010 och 2015 har drivit på användningen av högre frekvensband, 2,1 GHz eller 2,6 GHz, i UMTS- och LTE-system. Högre frekvenser minskar mobiltäckningen och traditionella basstationssystem som använder korrugerade koaxialkablar för att sända högfrekventa signaler- lider av strömförluster på upp till 50 %.

 

Efter övergången från analog till markbunden digital sändning släpptes låg-frekvensband under 800 MHz för mobil kommunikation. Den tyska federala nätverksbyrån auktionerade ut detta spektrum till Deutsche Telekom, Vodafone och O2 för 4,4 miljarder euro. De nya ägarna var skyldiga att tillhandahålla täckning i områden där bredbandsinternet ännu inte var tillgängligt, och byggandet av 4G-nät började därefter.

 

Fjärrradiosystem (RTS) kan minska driftskostnaderna, medan FTTA-teknik möjliggör innovativ och flexibel nätverksinstallation. RTS minskar nätverkets energiförbrukning med 25 % till 50 %, använder fiberoptik för att överföra data mellan RRH och basstationer utan signalförlust över avstånd upp till 20 kilometer, tillåter basstationer att vara centralt placerade i-lågkostnadsrum för kommunikationsutrustning och möjliggör mer flexibel och modulär nätverksplanering.